Vårens första dag.
Att ta nästa steg i livet.
Vi borde alla vilja utvecklas här i livet, vi finner nya lösningar för oss själva där vi får möta utmaningar. Det gäller att våga ta steget, att våga chansa är vad livet går ut på. Idag var jag på intervju för en ny utbildning, en utbildning som kan föra mig vidare. Mot nya utmaningar och mot nya kunskaper. Vidare i livet och vidare med livet. Jag hoppas det är rätt, att jag kommer in och att jag finner min plats i det.
Intervjun för församlingspedagogsutbildningen är ett steg på vägen. Förhoppningsvis finns jag att finna på kullen även efter sommaren, jag vill spendera ett år till i den miljö där jag känner mig trygg och där jag kan få hitta kärnan i mitt lommande yrkesliv. När jag var yngre blev jag upplyft i centrum, jag fick en möjlighet att komma fram. Nu vill jag lyfta fram andra, lyfta in dem i centrum och låta dem växa. Jag vill utbilda andra för att de på vägen ska utbilda mig. Centrumets mitt är växandet i tro och ansvar, att vi tillsammans skapar den väg vi ska vandra på. Förhoppningsvis får den resan fortsätta till hösten.
Dagen då regnet skapade lugn.
Denna dag har gått väldigt fort och har varit väldigt mysig. Imorse var det morgonmässa på Stiftelsen, en aktivitet som sker varje vecka på Stiftelsen och som ger mig ett lugn resten av dagen. Det är en god start på dagen att be, sjunga och dela nattvard tillsammans. Förmiddagen ägnades åt sociologi och utbildning var området vi diskuterade. Ett område som vi alla befinner oss i och kan relatera till, hur ser dagens skola ut och vad behöver vi tänka på, det pratade vi bland annat om. Jag fick med mig många tankar.
Eftermiddagen spenderades ute, vi hade idrottsmetodik och satte leken och vårt ledarskap i fokus. Bra att tänka på hyrbil leder, varför vi väljer att göra på ett visst sätt och hur vi leker en lek. Även här tändes det många ljus, jag tror att vi alla i klassen fick något med oss att fundera vidare kring.
Jag tog pendeltåget till Stockholm och tog mig ut till gamla stan efter skolan. Där gick jag på fotoutställning, en mycket inspirerande utställning som gav mig tankar kring mitt eget fotograferande och vad jag behöver arbeta mer med. Inspirerande att få se andras verk, i detta fall min mammas barndomskompis Pers alster från karnevalen i Venedig. Vackert.
Kvällen spenderades i köket på Fjärden med god mat, film och födelsedagstårta. Åh, vilken härlig dag det har varit. Livet är verkligen härligt.
Veckan har susat förbi.
#efterpåsk12, tillbaka i vardagen igen.
Kvällens studier.
Tecken i tiden.
Tack för allt som varit och allt som komma skall.
Orden räcker inte till. Under de åren som vi hittills har känt varandra har jag vuxit, från en liten skit till någon som tar ansvar och som försöker utveckla andra. Du har lärt mig att aldrig ge upp, att det aldrig är kört och att man ska omfamna livet med glädje. Tack för allt du visat och lärt mig. Tack för alla skratt vi har delat. Tack för alla tankar du väckt hos mig. Tack för att du har fått mig att försöka få andra att växa såsom du har fått mig att göra det.
Tack för allting vi har delat hittills och allt som vi i framtiden kommer dela.
Inför årets viktigaste högtid.
Temat för årets läger är Tecken i tiden. Jag funderar på vilka tecken jag ser för denna tid. En del är självklara, andra inte. Det kommer bli spännande att se vilka tecken vi kommer arbeta med i slutändan. Jag är ansvarig för fotoworkshopen tillsammans med en annan ledare, en spännande utmaning att få arbeta med mitt favoritskapande tillsammans med ungdomarna. Välkommen påsken!
Att vara goda vinnare och goda förlorare.
En tid av resande.
Jag är inne i en period när jag flänger och far en del. För tre veckor sedan hade jag en ledig helg, det dröjer ytterligare fem innan nästa kommer. Det är många turer till Värmland, ofta med kyrkans ungas som anledning. Det finns även andra resmål som är inräknade, denna helgen spenderar jag halva tiden i Västerås och halva i Värmland. Nästa helg åker jag helt oväntat till London med en konfirmandgrupp från min praktikförsamling, fantastiskt roligt! Sen är det Påskläger och årsmöte ihop med andra kurser. SJ sköter allt som oftast sitt jobb som tur är, annars hade jag nog tröttnat på tågen men nu är det en period när det är få förseningar och det tackar jag för.
Jag gillar att resa, trots att det många gånger blir samma sträckor. Resan till och från ställen är både förberedelsetid och tid att reflektera, plugga lite extra. Genom resor sker utveckling, detta är en vår av resor både fysiska och psykiska. Jag inser mer och mer vilken sorts människa och pedagog jag vill vara. Jag utvecklas genom mina resor, hela livet är en ständig resa på utvecklingens järnväg.
En dag full av kaffedrickande.
Trots att min dag borde ha varit allt annat än effektiv har jag lyckats. Trots att min dag har varit fyllda av fika och kaffekoppar har jag lyckats att skicka massa mail, skrivit, läst och varit ute på en springtur. Det är skönt med dagar som borde varit ineffektiva men som blir effektiva.
Eftermiddagen startar med styrelsemöte för skolans idrotts- och fritidsförening SFIFF, och fortsätter med mässa i Uppsala domkyrka och därefter studiebesök. Go with the flow.
Livet värt att leva.
I en veckas tid har temaveckan Livet värt att leva gått av stapeln i Karlstads stift. Jag har befunnit mig i fjällen och enbart kunna följa veckan på Twitter fram tills igår. Igår fick jag möjlighet att lyssna på simmaren Anders Olsson i Säffle kyrka. Det var en helt fantastisk föreläsning om att inte ge upp, att inspirera och sprida glädje. Han sade bland annat att "det viktigaste är att man försöker, då har man redan vunnit och gjort den största vinsten". Ingenting kändes omöjligt när jag lyssnade på hans livsberättelse, jag ska tänka på de ord son han delade under resten av terminen. Ingenting är omöjligt.
Jag har funderat denna vecka på vad som gör att livet är värt att leva för min egen del. Jag fann några nyckelord i mina funderingar i alla fall. Glädje och skratt är två av dem. Jag skulle nog påstå att jag skrattar riktigt sådär nerifrån magen nästan varje dag, det gör livet värt att leva. Att jag får ha min familj och vänner runt mig, det gör livet värt att leva. De förgyller min tillvaro konstant genom närhet, gemenskap, glädje och kärlek. Att jag får möjlighet att sjunga och lyssna på musik gör livet värt att leva. Att musiken får spela en stor roll i mitt liv. Att jag får möjlighet att utöva och utveckla min tro och relation till Gud gör livet värt att leva. Att jag får vara en del av Svenska kyrkans unga gör livet värt att leva. Att jag får möjligheten till att utveckla mig själv och min yrkesroll gör livet värt att leva, att jag för utmana mina gränser och finna mina egna pedagogisk fotspår.
Livet värt att leva är för mig att se ett barn skratta, att få fotografera en hel eftermiddag, att laga till och äta lite extra god mat, att se unga människor utvecklas, att åka skridskor på Mälaren, att njuta av solen på en balkong med en bok. Det finns många saker i världen som gör livet värt att leva. Ta vara på dem.
Grabbarna mot guldet.
I år möter vi HV71 i kvartsfinal, ett HV som har imponerat i de sista matcherna. Det har varit kamp om varje puck, stridigheter efter avblåsning och det märks att det är två lag som vill ta sig vidare till semifinal.
Jag hoppas att mina hjältar kan kliva upp ett steg till, visa att vargarna från Värmland kan ta hem det i år igen. Det kommer bli fight till sista avblåsningen i sista matchen, det är jag övertygad om. Må bästa lag vinna.
Mot Sigtuna igen.
Efter en vecka i Idre och en helg i Värmland är det dags att åka tillbaka till Siggis igen. Till veckan väntar en fältvecka, en vecka där projektet ska utforskas ute i fältet.
Vår vecka i backarna var fantastiskt härlig. Skidåkning i toppklass! Solen sken, folk skrattade och att leva lägerliv är bland det bästa jag vet.
Välkommen till världen lilla barn.
Grattis Daniel och Victoria till ert mirakel. Jag ser fram emot att få se henne växa upp.
Programmet som vi älskar att hata.
Två glada tjejer i skidbacken.
Och varför fortsätter vi titta?
Ikväll röstades Björn Ranelid vidare till Melodifestivalens final i Globen. Det Fullkomligt stormade på Twitter efteråt, det var många som ville tycka till om detta "elände" inklusive mitt konto. Att en musiktävling på bästa sändningstid en lördagskväll kan engagera så många människor, det är ganska häftigt faktiskt. Oavsett vad vi tycker om bidraget är det tydligen tillräckligt många som tycker om det att det gick vidare.i Sverige var vi demokrati, Riksdagsval och i melodifestivalen. Vi kan tycka vad vi vill om det men jag är nog ändå i slutändan glad för att vi får möjligheten att tycka till, rösta och skicka olika bidrag till finalen. Jag tror det visar på mångfalden och musiksmaken bland Sveriges befolkning, och det är trots allt viktigt att visa upp och ta till sig detta.
Vi kan inte alla tycka om samma sak, säga samma sak eller uppskatta samma saker. Vi är ju trots allt bara människor.
Det där med alla hjärtans dag.
Trots att jag själv personligen vill få kärlekens uppskattning helst en annan dag, i ett spontant sammanhang istället för byggt på förväntningar på alla hjärtans dag upplever jag ändå att det finns en poäng att fira kärleken lite extra en dag. Många gånger glömmer vi bort att stanna upp i vardagen, vi glömmer att ta vara på de små guldkornen som finns där, de små mötena med Gud.
Det är i det lilla mötet som kärleken kan växa sig stark, den den där kramen, att hämta en kaffekopp till någon, att hjälpa någon bära en matkasse, att möta en annan människa. För såsom Moder Teresa har uttryckt sig ”Låt oss alltid möta varandra med ett leende, för leendet är början på kärleken”.
Tillbaka i en annan verklighet.
Efter att ha varit fyra veckor ute i verkligheten, där jag vill befinna mig. Jag vill jobba, testa mig själv i praktiken och utveckla mina metoder. Trots att det finns stora poänger med att studera, poänger som jag vill fortsätta med. Det är ofta reflekterande och ifrågasättande av tankar och åsikter, något som jag bland annat vill ta med mig från kullen när jag är färdig här. Det är utvecklande att lära sig nya saker, dock skulle jag vilja lägga mina studier på en annan nivå. Det finns en god poäng med folkhögskola där närvaron och mötet står i centrum, men lite mer krav skulle jag inte må dåligt av. Jag får helt enkelt se till att höja ribban för min egen del.
Vardagslyx i förkylningstider.
Bild 29: Den nyaste bilden på dig själv.
Bild 28: En bild från ett intresse.
Bild 27: En bild som du alltid skrattar åt.
Bild 26: Någon/några som du alltid har roligt med.
Bild 25: Bild 10 från ditt 17e album.
Bild 24: En bild som gör dig glad.
En mycket bra start på året.
Bild 23: En bild från i somras.
