Om själen var lika vacker som hösten.

Det är höst på min planet. Jag dricker vin med balkongdörren öppen i natt.

I höstens färger omfamnas jag. Jag blir en människa som stannar upp och andas. Mitt i en virvelvind av löv andas jag in kylig luft och vackra färger. Med vackra färger i naturen blir min själ vacker. Jag tar mig tid. Tid för andra. Tid för mig själv. Jag lyssnar och skapar möjligheter att få ta hand om mig själv.

Det blir en del timmar på tåg, i en bil. Jag färdas mellan Oslo och Hamar. Ett nytt liv som formas med att bo på var sitt håll. Jag trivs. Det blir en chans att vara bara Frida och att vara kjæresten till någon. En bra kombination.

Hösten skapar lust. Färger som ger en glöd. Engagemang. Det försöker jag ta vara på. Ibland går det, ibland inte.