Det finns inte en extra resväska till mig?

Tankarna går tillbaka till min resa med skolan i april. Tänk att det var så länge sen som två månader jag var ute på mitt äventyr. Tågluffningen som jag sent kommer glömma. Paris, Genève, Bryssel, Strasbourg. Åh, vad det var häftigt. Men till vintern är det ju Indien som gäller och det tror jag blir ännu häftigare! 

Idag åker Anna, Clara, Frida, Johanna, Emil, Anna, Robin, Johan, Kamilla, Andrea och resten av alla paradorkester människor mot Frankrike. Blir tyst i luren utan min Anna ska ni veta. Men jag hoppas att ni får det riktigt underbart därnere. Ta  mycket kort så jag får se, som du min rödluva sa till mig. Jag  styr upp Kil om ni sköter er nere i det baguetteätande-landet, vill säga. 

Bli blöt, förvirrad och tappa skor, visst låter det roligt? Det är typ det jag ska göra ikväll, förhoppningsvis så slipper jag skorna. Roligt ska vi brudar ha eftersom jag missade kusten äventyret så tar jag igen det ikväll. Ha en riktigt skön och solig helg vänner!
*over and out*

Sova var inte kul idag heller.

Även om klockan snart slår två så måste jag skriva en liten blogg och sammanfatta samtalet som jag de två och en halv senaste timmarna har haft med två kära vänner. Det som kan börja så kort och bra med hur är det? och har du haft en bra dag? kan tydligen sluta med rena kärleksakuten. (Jag ursäktar också mitt flummiga inlägg som du ska läsa men jag hoppas att jag väcker några tankar hos dig i alla fall).

Det som jag tror att vi mest kom fram till under kvällens gång var den största frågan kring varför det är så svårt att chansa i livet. Varför man är så rädd för att säga det där speciella orden, eller hålla den där handen som man så gärna vill hålla eller få den pussen som man så innerligt längtar efter? En tanke var att saker blir aldrig desamma efter att man har chansat. Tänk om det inte blir som man har tänkt sig och man inte passar ihop med den andra personen. Kan man vara kompisar sedan i alla fall då? Kommer man komma tillbaka till samma läge som det var innan man var tillsammans? Med mer självförtroende tror jag att man vågar göra de där chansningarna som man egentligen borde göra för att få ut mer av livet. Men kan du lägga handen på hjärtat och säga att du oftast har bra självförtroende? Det kan inte jag i alla fall.

Även om vi egentligen bara diskuterade en persons liv så tror jag alla tre kände sig träffade och kände igen sig. Mod är lika mycket att säga Ja till någon som att våga säga Nej. Så skönt att ha er vänner att tänka och fundera tillsammans med för det är inte lätt alltid att fundera själv. Ibland vill man kanske inte alltid diskutera det med mamma och pappa. Så ta vara på dina vänner!

Många tankar hinner snurra i tre ungdomars huvuden under en kväll och de hinner vändas och vridas ett antal gånger innan man inser att man inte har svar på frågorna. Kanske för att vi är för unga för att veta, kanske för att vi inte vill veta svaret, eller kanske för att vi redan vet det men inte vill inse? Eller var vi bara kärlekssjuka ungdomar som bara flummade hela vägen. Det som jag vet är att det var otroligt spännande och nyttigt att diskutera dessa tankar några timmar, även om tiden inte var den bästa så var det skönt att bara prata och prata och prata.

Samtidigt tror jag att vi alla har hemligheter som vi inte vill berätta, vare sig det handlar om killar, tjejer eller livet. Kanske blir detta sommaren full av chansningar? Steg som vi inte har vågat ta fullt ut förut? Vad jag vet är att mitt motto alltid har varit "fånga dagen", den här sommaren borde jag leva upp till det!

Sov gott på er vänner och hoppas att ni den här sommaren sluter upp med oss i klubben och vågar chansa!

Globen syntes idag också.

En blandning av sött och salt
Nu har min favoritsäsong på riktigt börjat. Kanske är jag gammal och tantig som gillar Anders och hans vita kavaj (som han ikväll bar) men i alla fall. Att se folket gunga i takt, höra den falska sången från samma folk och njuta av sommaren känslorna. Kamerorna som lyckas fånga alla kändisar, även om de var få idag. Bäst var såklart The Ark och allas vår Ola, vem bryr sig om de andra artisterna när Ola stod på scenen? Fast vad var det med Electric Banana Band var väl ganska värdelöst, ingen energi för fem öre såg de ut att ha. Men visst ett viktigt budskap om att man ska ta vara på batterien i saker som rör sig, lyser eller låter. Men det blev tråkigt!

Sen efter det så är inte tv-kvällen slut inte för då är det mitt ännu större favoritprogram Morden i Midsomer. Tyvärr var det denna gång en besvikelse eftersom det var ett jättetråkigt avsnitt men kära vänner, misströsta inte. Snart är det tisdag igen och då kanske det är ett bättre ett. Idag var det i alla fall bara drygt, den enda som var oväntat var slutet. Nått som de som skapat programet gjorde bra. Synd att slutet kom just i slutet...

Jaja, töntigt eller inte, Skansen är ett sommarställe och Midsomer är byarna som aldrig tar slut på mordfall och jag kommer fortsätta sitta klistrad varje tisdag framöver. Stör mej inte då!
*over and out*