Universal poplab - Summer struck

Sedan en vecka tillbaka har jag inte haft en ledigkväll och på en och en halv vecka har jag inte fått vakna en morgon utan att väckarklockan har ringt. Men imorgon, då jädrar. Då ska jag sova som bara busen, hur länge som helst. Det kommer antagligen resultera i att jag vaknar sju och inte kommer somna om, men det är en chansning jag får ta.

Det är Valborgsmässoafton idag, i Norge betyder det ingenting. Eller ja, det betyder att folk är lediga imorgon av någon anledning som ingen vet men ikväll blir det ingen brasa. Jag ska ta mig ut en sväng i solen igen innan den går ner och sen får vi se. Hoppas nästan på att det inte kommer hända nått särskilt. Vore skönt att bara mysa och ta det lugnt. Erik har laddat hem the sims 3 åt mej, även alla olika tillbehör, och om jag får för honom så tänker jag sno hans dator och leka.

Jag har blivit medlovad på Russ-firande under maj månad också tillsammans med några jobbar-kompisar. Det kan bli spännande. Russ är något som de som går ut vidaregående skole, jämför med gymnasiet i Sverige, och det fungerar som Studenten fast i en månads tid. Rapporter kommer efter att jag vart med om några äventyr.

Trevlig Valborg på er och ta det försiktigt ikväll!

Spinning round, round.

Det har hänt en himla massa sedan jag skrev sist. Det kan göra det ibland fast att det bara är fyra dagar sedan.
Under helgen var det årsmöte i Årjäng, Svenska Kyrkans Ungas Rådslag. Det blev en spännande historia med riktigt nattsudd. Efter att ha åkt tåg tillbaka till Sverige och sovit några timmar så åkte jag och pappa in till Karlstad för att hoppa på bussen utanför statshotellet tillsammans med flera andra, mer eller mindre, laddade SKU-are. Resan gick vidare mot Grums, Säffle och slutdestinationen Årjäng. Jag fick flashbacks från mitt första möte med Årjängs församlingshem. En innebandyturnering 2003 närmare bestämt, även mitt första möte med Svenska Kyrkans Unga på distriktsnivå. Det blev lite sentimentalt också när jag senare läste ett gammalt protokoll där det stod att Frida Johansson, 16år från Kil, blev nominerad och invald till distriktstyrelsen.

Efter lite frukost och extra energi startade årsmötet och det tog sin lilla tid. Det närmade sig middag och kvällsaktiviteter och vi insåg att det skulle komma att bli en lång natt. Efter trevligheter på kvällen, incidenter med raggarbilar m.m. återupptog vi årsmötet vid 23.34. En sådär alldeles lagom tid för att komma fram till vettiga saker. Vi lyckades bli klara till kvart över två i alla fall, efter det blev det konstituerande möte för min del eftersom jag fick förtroendet att väljas in i distriktsstyrelsen på nytt. Får hoppas att det inte bara berodde på hur mycket klockan var, jag lovar att sköta mig.

Vid kvart över tre inser jag och Diana att nu ska det göras framtidsprogram och med hjälp av några andra tappra själar lyckades vi åstakomma även det. Efter 22 vakna timmar när klockan är fyra på morgonen ska jag blåsa upp en luftmadrass, det misslyckas såklart. Jag orkar bara blåsa upp hälften, lägger den på ett random golv, sover tre timmar och går sen upp igen. Pigga och alerta startade vi med söndagens schema och när jag sedan satte mig på tåget, som var 20 minuter försenat, vid tio i sex på kvällen somnade jag nästan med en gång. Och väl hemma i lägenheten vid halv tio var jag helt slut. Tur att det bara är årsmöte en gång per år. Men oavsett så är Svenska Kyrkans Unga-människor, luftmadrasser, överkonsumtion av kaffe, godis, diskussioner och sena kvällar skoj. Jag ser fram emot två nya år i DS.

Sol, vind och vatten.

Ikväll blir det till att landa på svensk mark igen. Årsmöte väntar i Årjäng och sen förväntar Erik sig att jag ska hjälpa honom att flytta med lite grejer hit. Han får nog smöra lite till med typ choklad, då är jag nog inte omöjlig. Innan dess är det denna ständiga matfråga och idag tänker jag vara lat och tjock. Detta är lika med fet mat ute i solen vid stationen.

Jag gick hem längs älven idag i solens sken. Efter några timmar ute på dagis så ville jag ha en stund till och tog inte t-banan hela vägen hem. Igår blev det dock mer sol för då var det cirka fem timmar ute med barnen. Annars har jag blivit drabbad av diverse pappersarbete och möten denna vecka. Men har fått lite färg i ansiktet i alla fall. Känns så skönt att kunna vara ute på arbetstid, men det märks att solen sliter på en. Jag somnar nästan alltid på t-banan hem. Troligare att jag somnar när jag åker hem än när jag åker dit tidigt, och ändå är jag väldigt morgontrött.

Sol hela helgen har de sagt. Spelar egentligen inte någon jättestor roll för årsmötet blir väl mest inne, hoppas det finns möjligthet att i alla fall äta lunch ute. Vore najs.

Koseklem og kos dere ute i solen!