Om att de pedagogiska tankarna snurrar.

De senaste dagarna och de senaste veckorna har verkligen snurrat till min världsbild. Oavsett vad jag läser, hör eller tar del av på något sett väver jag in det i de olika sakerna som vi pratar om på utbildningen. Min värld snurrar upp och ner och fram och tillbaka hela tiden. Det är utmanande och väldigt spännande att konstant behöva ifrågasätta och reflektera kring hur jag gör, varför jag tänker som jag tänker och vad det får för konsekvenser. Hittills är detta år som studerande församlingspedagog väldigt mycket vad jag tänkte att det skulle vara, väldigt mycket vad jag vill tänka och fundera kring och väldigt mycket Frida. Jag är en tänkande varelse, som gärna läser svåra texter, samtidigt som jag är väldigt praktisk och vill få det jag tänker till en praktik i min vardag.
 
Förra veckan spenderade vi i skogen, där möttes verkligen praktik med teori. Det var en fin vecka med mycket skratt, sång, dans, tänkande, skogspromenader, svampplockning och våldgästningar. Veckan sammansvettsade vår grupp och även om jag sedan innan kände många skapade det ändå nya tankar och möten. Att få höra andras tankar är lika frustrerande som det är upplyftande. Ibland är det otroligt frustrerande om vi tänker för olika och jag inte får ihop resonemang, och detta är just det som är otroligt utmanande och upplyftande. Att konstant få olika perspektiv på en sak som jag kanske på förhand har tänk att det finns bara ett svar på. Jag är fortfarande väldigt motiverad på utbildningen, märks det?

Om #Sommar2012.

Det var inte mycket som var planerat den här sommaren. Jag visste att jag skulle vara i Eksjö en måndag, jobba med konfirmander. Jag visste att jag och Diana skulle till Gotland, några dagar under Almedalsveckan. Jag visste att jag skulle vara i London en vecka under OS och arbeta för Svenska kyrkan. I princip visste jag inte mer än så och tänk vilken sommar det blev.
 
Jag var i Eksjö en månad tillsammans med världens bästa konfirmander ihop med världens bästa ledare, det var otroligt givande. Gotland besöktes, en spännande vecka i Visby där många tankar om vilken värld jag vill leva i väcktes. Jag drog till London och fick uppleva en otrolig vecka på plats under OS. I tillägg hamnade jag i Oslo under minneskonserten och påminnelsen av 22 juli. Jag var på Putte i Parken, en festival i Karlstad då såg bland annat Kent. Den 21 juli fick jag vara med om mitt första uppdrag som bröllopsfotograf, en dag fylld med skratt, nervosititet, glädje och en otrolig energikick. 5 dagar spenderade jag i norra Värmland på en lägergård med 150 andra, levde friluftsliv och hade det allmänt gott. Klara drog med mig till Hamburg där vi spenderade fyra dagar, vi fick äntligen besöka Miniatur Wunderland och bli överväldigade över denna gigantiska minityr värld. Som toppen på allt avslutades sommaren med att jag på 2 veckor fick se konserter med Kent, Winnerbäck och Coldplay, rätt fantastiskt faktiskt. 
 
Ja, denna sommaren har bara susat förbi. Jag har hunnit med otroligt mycket mer än vad jag trodde jag skulle göra. Jag fick uppleva mycket mer än vad jag hade tänkte göra. Känslan av att allting är möjligt och den energin jag har fått efter den här sommaren plockar jag med mig in i höstens studier. Jag är laddad!
 

Om att I will try, to fix you.


Som jag har kämpat för att få tag i en biljett. Ringt, mailat, sökt och tillslut plingade det till i mobilen. En av mina twitter-vänner hörde av sig. "Jag har en biljett, 600kr. Vill du ha den?" Jag var i skolan, trodde inte min ögon. Jag hoppade upp från stolen, hade egentligen skola fram den kvällen men jag tittade på mina klasskamrater. Inte kunde jag väl missa konserten, snälla?

Uppladdningen såg jag framför mig. Jag skulle lyssna på dem hela vägen till Stadion, kanske redan innan börja sjunga upp, ladda mobilen för bilder och filmer. Det blev inte helt som jag tänkte mig. Uppladdningen fick ske på Danderyds akutmottagning dit jag fick köra en av mina klasskamrater på eftermiddagen. Klockan tickade och till slut, efter många timmar, fick vi träffa en läkare och jag kände att jag kunde åka därifrån. Han skulle klara sig och jag ville vidare. 

Jag kom dit, träffade mitt sällskap. Kom in och då först förstod jag att jag faktiskt var på plats. Under hela konserten var jag i ett euforiskt tillstånd. Lyckan över att få vara på plats när de spelar som jag så länge velat sett. När bandet som står högst upp på min lista att se bjuder på världens häftigaste show, då är lyckan fullkomlig.När jag kom hem försökte jag landa i det som hade hänt, jag försökte somna men var alldeles totalt upprymd och uppspelt. En dröm uppfylldes och jag var med om mitt livs häftigaste konsert. De flesta band brukar göra en avslutning där konfetti eller liknande ingår. Denna konsert startade med massa ljuseffekter, konfetti i mängder och fyrverkerier. Hela stadion exploderade och vi var tagna efter första låten, och sade till varandra "Va? Kommer det mer? De har redan uppfyllt allt!". Men det kom mer, oj vad de levererade. Gång, på gång, på gång. Mina favoriter spelades, jag grät till Fix you och skrek så högt jag bara orkade.