Årsresumé för 2011.

I sanna anda såhär i slutet på året så ska jag göra en årskrönika och det blir en lång sådan, mest för min egen skull. Ett år som i stort har fokuserat på demokrati och vänskaper. Det har varit ett år som har gått upp och ner, som de flesta år gör. Jag kommer se tillbaka på ett år som har inneburit avsked och fördjupade vänskaper. Året har varit fokuserat på världen, hur jag lever i den och den lever i mig. Jag hoppas 2012 bjuder på mer stabilitet, och med minst lika många resor och äventyr.

Året började med ett avsked. Jag och Erik gick skilda vägar, en väg som vi båda två nog visste var bäst. Det fungerade inte längre, skillnaderna blev för stora men jag ser ändå tillbaka på en tid som utvecklade. Januari bestod till står del av praktik på en fritidsgård i Karlstad, det var ett spännande möte för mig som aldrig varit på fritidsgård tidigare. Jag insåg ganska snabbt att jag själv inte vill jobba på fritidsgård men att den fyller en viktigt funktion för unga människor.

Vintern fortsatte och den arabiska våren började spira. Jag stannade uppe på nätterna för att se sändingarna från Egypten och hur folket kämpade för sina rättigheter. Det var värt att sova lite för att få vara med om dessa magiska ögonblick, en ny demokrati föddes och det gav perspektiv på min egen vardag. Februari var månad som fylldes med vinterlek, ett besök i Globen för första gången när jag såg Sverige möta Ryssland och mycket skidåkning på teven. Håkan, min svarta fara, införskaffades och vi blev vårt bra kompisar.

Mars kom och det blev några fantastiska dagar med Skid-VM i Oslo. Jag och Johanna kämpade oss upp till Kollen och fick vara med om när Sverige tog ett guld. Att få stå på Universitetsplatsen och se Kalla och Ingemarsdotter ta emot guldpengen var magiskt. Mars var en månad som till stor del handlade om världen. Jag var med och planerade inför välgörenhetskonserten Hjärta för Afrika tillsammans med Anna. Det var en magisk kväll där det samlades in pengar till Afrika. Det var fokus på hur vi är en del av helhet och tillsammans skapar världen vi lever i. Frida och Josefin kom till mig och hälsade på, ett kärt besök och vi gjorde Stockholm en helg.

April var en händelserik månad. Mitt älskade Färjestad tog guld och det firades. Ännu ett SM-guld lades till samlingen och det var grabbarna verkligen värda. 2011 var året då en tradition bröts under påsk. Detta år firades påsk i Taizé och det var fantastiskt. Jag fick möjlighet att åka med Svenska kyrkan i Oslo och delar av världens bästa Maffia. En upplevelse som jag gärna gör om.

Hänget i korridoren och på internatet ökade under våren. Jag fick tvinga mig själv i säng för att få någon sömn, det var mycket balkonghäng med kortspel och äventyr som uppfanns. Klara började komma varandra närmare och fantastisk vänskap utvecklades. Klassen hade en avslutande kanotvecka med paddling i Sörmland och det var otroligt härligt. Jag som sedan tidigare inte är en jättestor vän av naturen uppskattar trots allt dessa dagar med naturen och fina vänner. Jag, Klara, Lenitha och Matilda spenderade en helg i Småland på Gransnäs med mycket musik, skratt och samtal.

Juni kom alldeles för fort och ett år i Sigtuna var avklarat. Det var en stämningsfull skolavslutning. Jag fick säga hejdå till några och vi ses efter sommaren till andra. Bland tvåorna som slutade finns det vänner som inspirerar, ögonblick som jag bär med mig i mitt hjärta för resten av livet. Det är de vardagliga ögonblicken som fastnar. Direkt efter flytten hem över sommaren drog jag till Oslo och umgicks med de bästa där. Nathalie var min värd och vi firade nationaldagen i ett soligt Oslo. Vi sa hejdå till Anna som slutade i kyrkan och det satte också punkt på min tid i Oslo på något sätt. Jag fyllde 22 år och sommaren fylldes med roadtrips. Jag firade midsommar med Diana på kusten, började ha fotbollskonfirmanderna, besökte lyxkryssaren The World i Fredriksstad, spenderade några dagar i Stockholm med vackra vänner och åkte sedan vidare till Grekland.

Terrordåden i Norge kom att spegla resten av sommaren. En händelse som jag aldrig kommer glömma och som påverkat mig såsom många andra. Min roadtrips fortsatte, Småland och Gransnäs besöktes för några dagar. Det var härliga dagar med Klara. Augusti kom och jag fick vara med om ett bröllop. Hanna och Jesper gifte sig och det blev en möjlighet för delar av maffian att samlas igen. Jag åkte till Uppsala några dagar innan skolan började och gjorde min rösthörd på Svenska kyrkans ungas årsmöte. Demokratin kändes extra viktig i år med tanke på den arabiska våren. Skolan startade och det var med delade känslor. Jag ville träffa några, och andra inte, och det var jobbigt att inse att det inte var samma klass som lämnade i våras. Jag började läsa Svenska kyrkans grundkurs parallellt med fritidsledarutbildningen och det var spännande.

September och oktober kom. Det blev en resa till Grövelsjön med fjällvandring med klassen. Vi var stolt över att klara av strappatserna och det var en bra vecka. Oktober fylldes med resor, styrelsearbete och andra arrangemang med kyrkans unga, och nöjesresor som till Linköping. Jag började skriva mitt enskilda arbete om sociala medier och grottade ner mig i det ordentligt. Det blev en bra uppsats som förhoppningsvis snart blir godkänd så fort min lärare inte är sjukskriven längre. Hösten var fylld av fina färger, november kom och jag trivdes bättre i klassen. Jag fann min plats igen och det började nalkas advent. Vintern kom inte riktigt med snö, men december blev det i alla fall. Det dök upp en polkagristomte i korridoren, det pyntades och blev allmänt mysig stämning. Skolan flöt på och jag längtade till jullovet, som sedan äntligen kom.