Som vanligt i Kil, här gäller inga regler.

Kils kommun säger jag bara. Detta säger allt. Nu får ni köra hur fort ni vill, fast det är klart. Det har man alltid gjort i Kil. Följt sina egna lagar. Tur att norrmännen är skötsamma på vägarna...eller nja. Det kan väl diskuteras.

Tyck synd om mej!

Jag var tvungen att göra personlighets testet som Johanna hade hittat. Det var en himla massa frågor och ibland är det svårt att veta hur man egentligen är eller tycker om olika saker. Inte vet jag om det stämmer. En del stämmer bra och annat lite mindre. Jag ogillar inte allt teoriskt. Men nya upplevelser tackar jag inte nej till!

Fridas personlighetstyp:

Sällskapsmänniskor som älskar att roa sig. Deras goda humör smittar av sig på omgivningen. Lever för stunden och älskar nya upplevelser. Ogillar allt teoretiskt och opersonliga abstraktioner. Vill vara till nytta för andra. Tenderar att vara händelsernas medelpunkt i sällskapslivet. Förnuftiga och praktiskt lagda.

Karriärer som skulle kunna passa Frida:

Skådespelare, konstnärer, säljare, lärare, personalvetare, socialarbetare, förskole- och dagispersonal, kläddesigners, inomhusdekoratörer, konsulter, fotografer, musiker, personalchefer, kontorschefer, coacher, fabrikschefer, livsmedelsarbetare, receptionister, rekreationsarbetare, religionslärare.

Nu ska jag kurera mej mer i soffan med massa vindruvor och en cola light. Det är jag värd när jag är så förkyld att jag knappt kan äta eller dricker eftersom nässpray inte ens fungerar. Mera alvedon, ja tack! Men jag gläder mej såklart till att Ida och Johanna kommer till veckan för att söka jobb i Oslo, förhoppningsvis kan de sova lite hos mej! Och sen kommer Sandra till nästa helg. Alltså, det kommer bli så bra. Banne mej att förkylningen har släppt då annars kanske man går ner några kilo pga matbrist. Vore en bra idé fast inte på det sättet. Eller? Nej, åter till vindruvorna.

Carpe Diem

Ibland blir det dagar då tankarna bara snurrar i huvudet. Efter kvällen igår var jag sliten när jag kom hem vid typ tolv idag. Det var mestadels tröttheten som spelade in och jag anar en hård dust med förkylning till veckan. Jag är snuvig, hostar och fryser. Inte en bra combo. Så trots att solen lös stora delar av dagen så burrade jag in mej i täcket och filtar, såg massa film och hängt vid datorn. Anna och kungen var en film som jag såg, en film som jag alltid tyckt varit mysig. Hur man tar första intryck på folk och att man inte alls behöver vara den man visar sej vara och att om man själv vill kan man skapa förändringar. Jag såg även The Kite Runner (Flyga drake) idag och det fick mej också att tänka till. Hur vardagen kan förändras genom enskilda händelser och hur snabbt det kan gå. Ibland får man en stekpanna i huvudet och inser att man måste ta vara på dagen och våga.

Ibland måste man bara våga släppa taget också. För trots att det gör ont och att man vet att det är för ens eget bästa så hjälper inte det, inte just då i alla fall. Det skapar ett tomrum som är svårt att fylla. Alla känslor kommer nog alltid tillbaka och grundar sej i mod. Modet att våga visa, modet att våga ta och modet att våga säga. Tur att det finns stjärnor här i världen som hjälper en. För hur skulle det gå utan dem (er)?

Its so hard to get old without a cause
I dont want to perish like a fading horse
Youth is like diamonds in the sun
And dimonds are forever

Forever young, I want to be forever young
Do you really want to live forever, forever and ever