Frida

Tänk så anpassningsbara vi människor är. Vi klarar mycket mer än vi tror. I alla fall de flesta av oss. Vi ska inte tänja gränserna så långt att vi går under, att det känns oöverkomligt, att vi känner oss små och otillräckliga. Jag har börjat fått en ny vardag. En vardag där jobbet tar mycket tid och där jag utmanar mig utanför komfortzonen. 

 

Häromdagen gick jag på ett event där jag inte kände någon. Jag är välkomnande på jobbet. Provar nytt. Hälsar, välkomnar, umgås. Öppnar upp mig för människor. Delar med mig. En helt ny värld som jag under flera år har arbetat på och nu ger det resultat. Jag pratar med okända människor i mataffären. Jag går på restaurang själv. 

 

Det är otroligt när jag tänker på det. Successivt får jag också ett vardagsliv i storstaden. Det är arbete, vila och roligheter. Kanske för lite roligheter, det får det bli ändring på. Ett steg i taget.