Om att ha tomteblossen i höger hand.
2015 omvandlas så sakteliga till 2016. Det har varit ett år när jag var en fågel i en fågel från frihetstiden. Jag bar folkdräkt som aldrig förr, dansade runt en midsommarstång på Karl-Johan i direktsänd morgon-tv och gick i Oslo Pride-parad. Det var ett konsert år med Maggio gånger två, Jöback & Sjöholm, Thåström och Marit Larsen. Det hängdes i Margaretakyrkans bästa loge med Solala och dracks en öl med Winnerbäck.
Gråt och skratt har gått om varandra. Fina människor har lämnat jordelivet och nya mirakel har fötts in i världen. Sällan har året innehållit så många orättvisor och hemskheter i världen. Fast samtidigt har det varit så fantastiskt fina och kärleksfulla handlingar där vi tillsammans har visat att vi kan göra skillnad, om vi bara vill och vågar.
Efter nio år i Svenska kyrkans ungas distriktsstyrelse lämnade jag över mitt ordförandeskap, med stolthet och lite vemod. Jag arrangerade en #detgörmigglad-maskerad och firade min bästa 17 mai hittills. Jag for mellan Norrland, Uppsala, Stockholm, Borås, Bergen, Bryssel, Rättvik, Palestina, Stavanger, London, Värmland och Falun. Det har fotograferats vigslar, dop och vänner. Min bästa titel för året blev utrikeskorrespondent (behöver tolk). Det nya året firas på den norska landsbygden med den som har fångat mitt hjärta - fint så det förslår. Gott nytt år!