Frida

Det där med att alltid ha en plan, att alltid veta hur saker och ting ska bli. Att ha drömmar och ambitioner, det är viktigt och jag tror att jag alltid har varit ganska bra på att drömma stort. Problemet har varit att jag har varit för feg för att faktiskt göra något av det. Just nu känner jag mig lite modig. Just nu känner jag att jag skulle kunna våga saker som jag inte har vågat förut. 

 

Det finns tankar om spännande idéer, äventyr som kanske blir sanna. Jag ser på andra som vågar och tänker "Men jag då? Varför gör inte jag det där?". Kanske är det nu som jag ska göra det som jag inte egentligen vågar. Kanske är det nu jag ska förverkliga Astrid Lindgren citatet som jag alltid bär med mig, du vet det där om att vara människa och inte bara en liten lort. 

 

Att se ut ifrån fönstret på ett äventyr eller att se in på tryggheten. Valet kan vara lika svårt som det ibland kan vara lätt. Jag undrar om det inte är dags att släppa fallskärmen och för en stund falla fritt.